Om Beredskapsmuseet


Beredskapsmuseets grundare

Bakgrund

Batteri Helsingborg användes som en del av Sveriges försvar under åren 1940 - 1990. När det Kalla kriget upphörde avvecklades anläggningen. Allt skulle muras igen. Staffan Forsberg på Fortifikationsverket räddade undan kanonen Maja och lät kanonen skyddas av en ständigt arbetande luftavfuktare. Framför kanonen växte träden sig höga och snart var det ingen som såg att det fanns en bunker i den lilla skogsdungen. Under jord gömde sig en igenmurad stridsledningscentral, en sjukhusbunker, fler bunkrar med möjligen kanonerna kvar och en mängd andra utrymmen. Johan och Marie bestämde sig för att Batteri Helsingborg måste tas om hand.

Hösten 1996 meddelade Godsägare Gustaf Trolle tillstånd till Johan och Marie Andrée att inleda arbetet med att bygga upp det blivande Beredskapsmuseet på Gustaf Trolles mark i Djuramossa, Helsingborg. Under marken fanns anläggningen, som nu tilläts grävas fram. Målet var att väcka den igenmurade anläggningen Batteri Helsingborg till liv. Ingen visste vilket arbete som skulle krävas. Deviserna som styrde arbetet var: "Ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid" och "Det som inte dödar härdar".

De tre röda trådarna för Beredskapsmuseets historiska verksamhet bestämdes av Johan Andrée:

- Batteri Helsingborgs historia år 1940 - 1990,

- Kustartilleriets historia år 1940 - 1990, 

- Andra världskrigets historia med tonvikt på beredskapstiden i Sverige år 1939 - 1945.

Finansieringen

"Projekt Beredskapsmuseet" behövde pengar, mycket pengar. Johan och Marie Andrée hade inga ekonomiska tillgångar. Det som fanns var deras obändiga vilja att bygga upp museet. Marie besökte Handelsbanken och övertygade banken om att det helt klart var ekonomiskt rimligt att bygga upp ett museum av en igenmurad försvarsanläggning från andra världskrigets dagar, belägen på en åker en mil från närmsta stad. 200 000 (tvåhundratusen) kronor fick Marie Andrée låna av Handelsbanken i utbyte mot att hon och Johan gick i personlig borgen med ett ansvar på 300 000 kr. Banktjänstemannen var mer än tveksam...

Den 30 juni 1997 invigdes museet. En ekonomiskt skakig tid låg framför Johan och Marie, men skam den som ger sig. De första åren kom besökare till museet och sa: "Jag tänkte besöka det här stället innan ni får slå igen". Inte så kul att höra för Johan och Marie, men det stärkte viljan att fortsätta.

Museiverksamheten byggdes upp och invigdes utan bidrag från skattebetalarna. Beredskapsmuseets verksamhet är även idag helt besöksfinansierad, dvs intäkterna från besökarna på museet går till att bekosta verksamheten. Eftersom Beredskapsmuseet inte tar emot statliga, kommunala eller regionala bidrag är museiverksamheten helt fri från politisk styrning.

Om du vill bidraga till bevarande av föremålen och verksamheten, skänk gärna ett bidrag till Stiftelsens bankgiro, 5265-9638, eller swisha ett bidrag till 123 380 81 10.

 

Organisationen

Det har i skrivande stund gått ett kvarts sekel sedan invigningen. Marie Andrée, advokat, är ordförande i Stiftelsen Beredskapsmuseet, som bildades år 1999 för att skydda museiföremålen och museiverksamheten. Den organisatoriska ordningen för Beredskapsmuseet är planerad för att Stiftelsen ska hålla ihop museiföremålen oavsett vem eller vilka som svarar för besöksverksamheten på Beredskapsmuseet. Stiftelsen får enligt stadgarna inte utsätta föremålen för ekonomiska risker och Stiftelsen får inte heller avhända sig föremål som Stiftelsen har tagit emot. Stiftelsen står under Länsstyrelsens tillsyn. Vart tredje år erhåller Stiftelsen ett bidrag från Inga Svenssons stiftelse för främjande av skånsk kultur. Bidraget används till inköp, reparationer och utställningar. Johan Andrée, som efter fem års universitetsstudier har en filosofie master i historia, svarar för den historiska verksamheten.

 

Alltsedan invigningen har Beredskapsmuseet i Djuramossa AB svarat för att museet hålls öppet, utvecklas och sköts om. Beredskapsmuseet i Djuramossa AB har inte någon koppling till Stiftelsens föremålssamling. Eftersom det inte finns någon koppling mellan Stiftelsen och Beredskapsmuseet i Djuramossa AB kan driften av museet skötas av envar som Stiftelsen finner lämplig för uppdraget. 


Framtiden

Johan och Marie Andrée har rad målsättningar de kommande 20 åren. När dessa år har gått förväntas Beredskapsmuseet vara helt färdigt, redo för framtiden med planerade utbytbara utställningar för kommande generationer. Bidraget från Inga Svenssons stiftelse samt styrelseledamöterna EliSophie Andrée och Leo Andrée säkerställer Stiftelsens fortlevnad.

Mer information

Om du har några frågor kring driften av Beredskapsmuseet, eller om du vill ha rådgivning om din befintliga, eller din kommande, museiverksamhet, är du varmt välkommen att kontakta Beredskapsmuseet via e-post.