55. En Svensk Tiger – Berättelsen om Beredskapsmuseet

10 aug.

3 min läsning

Varmt välkommen till min berättelse om hur Johan Andrée och jag – med hjälp av många underbara människor – byggde upp Beredskapsmuseet, Sveriges enda museum i en underjordisk anläggning från andra världskriget.

Har du inte läst serien tidigare rekommenderar jag att du börjar från början, med inlägg 1 . Därifrån leder varje inlägg vidare till nästa.

Vid pennan

Marie Andrée

Administratör och medgrundare av Beredskapsmuseet

KAPITEL V - BEREDSKAPSMUSEET SEGRADE! (2017 – 2026)

AVSNITT 3 - SJUKHUSBUNKERN BLIR EN DEL AV BEREDSKAPSMUSEET; 2017 – 2018

Herregud, vad mycket arbete!

2016 satt vi där, jag, Johan och Gustaf Trolle, i museets cafeteria, efter den stora tvångshämtningen, som du kan läsa mer om i det här avsnittet. Det var då Gustaf Trolle föreslog: ”Öppna Sjukhusbunkern.” 2016 hände inte någonting alls på grund av eländet som varit med SFHM, men bunkrar flyttar inte på sig, som tur är. Sjukhusbunkern fanns där, på vägen mot Kanonen Maja, i väntan på att Johan skulle komma igång igen.

2017, efter Johans kontemplationsresa, kom hans ork tillbaka och då var det dags att ta tag i ett nytt ”Projekt Omöjligt!” Bunkern var fylld med dynga, bokstavligen, allt måste på något vis tömmas. Brunnarna var igensatta. El fanns inte. De frivilliga samlade ihop sig. Nu var det dags igen! Det här skulle minsann lösas.

Sven-Arne drog på sig hela skyddsmunderingen och så var det bara ner i bunkern och se till att vattnet åkte ut. Alla frivilliga gjorde en enorm insats för att återställa Sjukhusbunkern till sin forna glans.

Det fattades inredning till Sjukhusbunkern, så efterlysningar gjordes på sociala medier med gott resultat. Och dessutom, precis när vi hade inlett Sjukhusbunker-projektet kom ett telefonsamtal, som från ovan, från Civilförsvaret. De berättade att de hade två lador som enligt dem var fyllda med skräp, men det var ju gamla grejer så om vi ville kunde vi ta en titt. Kanske skulle vi hitta något vi behövde. Johan, och ett gäng frivilliga givetvis, begav sig iväg och sedär, en hel förbandsplats fanns i ladorna, tillsammans med en massa annat som kom till direkt nytta i Sjukhusbunkern. Det blev till att bära och baxa ner hela förbandsplatsen i Sjukhusbunkern, som numera är ensam i sitt slag att vara fullt utrustad anno 1983. Behöver jag tillägga att alla frivilliga på museet är i toppkondition. De går ju till gymmet – Beredskapsmuseet – minst en gång i veckan...

Efter månader av renovering, ner i minsta detalj, så var det klart. En helt iordningställd Sjukhusbunker anno 1983 fanns numera att beskåda på Beredskapsmuseet. Att vi valde året 1983 hade att göra med att det var sista gången som Batteri Helsingborgs kanoner användes vid en övning. 2017, när Sjukhusbunkern skulle ställas i ordning fanns dessutom ingen av de gamla soldaterna kvar, de som hade tjänstgjort på batteriet under beredskapsåren. Vi fick helt enkelt gå framåt i historien till nästa gäng, det kalla krigets soldater, och be dem dra sig till minnes hur det såg ut därnere. Med hjälp av deras kom-ihåg tillsammans med officiella dokument lyckades vi återställa bunkern.

Sjukhusbunkern var verkligen ett oerhört projekt med fantastiskt resultat, ett väl utfört arbete som kommer besökarna och framtidens historieintresserade till gagn. Beredskapsmuseet vore intet utan det fantastiska frivilliggänget! Invigningen genomfördes med stolthet av oss alla på Beredskapsmuseet, vi som värnar kulturarvet.