
KANONERNA PÅ DJURAMOSSA
Sveriges enda museum i en
underjordisk anläggning från andra världskriget

© 2035 by The Clinic. Powered and secured by Wix
Hem / Forskning
Forskning
Ett museum kan vara beläget i en nyuppförd byggnad, eller i en byggnad vars historia saknar anknytning till museiverksamheten. Beredskapsmuseets historia är en annan. År 1997 fick museichefen Johan Andrée möjlighet att starta ett museum i den gamla anläggningen Batteri Helsingborg. Anläggningen behövde väckas till liv igen och det krävdes omfattande forskning för att museet skulle kunna startas. Idag är anläggningen mycket väl dokumenterad under hela den period som anläggningen var verksam, år 1940 - 1990. Forskningsarbetet har fortsatt som en naturlig och integrerad del av Beredskapsmuseets verksamhet. Målsättningen med forskningen är att förmedla den vidare genom utställningar, skrivet material och guidade turer.
För närvarande bedrivs ett omfattande arbete med utgångspunkt från flyktinggravarna på Pålsjö kyrkogård, Helsingborg. Ansvarig för Beredskapsmuseets forskningsverksamhet är museichefen Johan Andrée, historiker M.A. Ett av Johan Andrées forskningsområden berör Förintelsen. I sin masteruppsats förklarar han bl a hur och varför vi i Sverige började använda uttrycket Förintelsen istället för det internationellt vedertagna uttrycket Holocaust. Forskningen kommer att fortsätta på Beredskapsmuseet.
Om du vill stötta Beredskapsmuseets arbete med forskning, välkomnar vi donationer till Bankgiro 5265-1638, eller via Swish 123 283 10 55. Märk din donation med ordet "Forskning" om du vill att din donation endast ska avse forskningskostnader.
Nedan presenteras ett urval av Beredskapsmuseets forskningsområden och de faktiska resultat som forskningen resulterat i.

Batteri Helsingborg

Sveriges kanske
mest kända bild,
En Svensk Tiger






