Hem / Om Beredskapsmuseet / Förvaltning

Museiverksamhet omfattar två olika uppgifter. Dels ska ett kulturarv bevaras långsiktigt och dels ska museiverksamhet bedrivas med visningar, personal, utställningsbyggande, marknadsföring och sidoverksamheter inom verksamhetens område. Dessa uppgifter måste hållas isär och därför bedrivs arbetet kring Beredskapsmuseet genom två separata juridiska personer: Stiftelsen Beredskapsmuseet och Beredskapsmuseet i Djuramossa AB.​ Stiftelsen har det långsiktiga ansvaret för att värna det som ska finnas kvar för framtiden – den historiska anläggningen, samlingarna och föremålen. Den löpande museiverksamheten bedrivs av Beredskapsmuseet i Djuramossa AB, som ansvarar för den praktiska driften och mycket av det som du som besökare möter på museet. Uppdelningen har ett viktigt syfte. Att driva ett museum innebär löpande kostnader, avtal och andra ekonomiska åtaganden. Genom att skilja den löpande verksamheten från stiftelsens långsiktiga förvaltning minskar risken för att sådana åtaganden ska kunna äventyra anläggningen och de historiska föremål som stiftelsen har till uppgift att bevara. På så sätt kan Beredskapsmuseet vara ett levande museum som utvecklas och möter dagens besökare, samtidigt som vårt gemensamma kulturarv skyddas och bevaras för kommande generationer.

​

Stiftelsen Beredskapsmuseet

Stiftelsen Beredskapsmuseet värnar och bevarar museets kulturhistoriska värden för kommande generationer. Det gäller såväl den historiska anläggningen som museets samlingar och föremål. Stiftelsen är en allmännyttig stiftelse och står under Länsstyrelsens tillsyn.​ Sedan 2026 äger stiftelsen fastigheten där Beredskapsmuseet är beläget. 

​​

​Stiftelsens förvaltning

Stiftelsens verksamhet styrs av dess stadgar och stiftelsens styrelse ansvarar för att verksamheten bedrivs i enlighet med dessa.​​ Länsstyrelsen är stiftelsens tillsynsmyndighet. Därutöver har Kammarkollegiet de befogenheter som följer av lag när det gäller att bevaka att en stiftelses ändamål respekteras.​

Ordförande i Stiftelsen Beredskapsmuseet är Marie Andrée, advokat och grundare av Beredskapsmuseet.

Stiftelsens verksamhet möjliggörs genom ideellt arbete samt genom gåvor och donationer. 

​

Beredskapsmuseets grundare

Hösten 1996 påbörjades planeringen för ett museum i den gamla militära anläggningen Batteri Helsingborg. Sedan dess har Beredskapsmuseet vuxit fram med målet att bevara och berätta om Sveriges beredskap och människornas liv under andra världskriget.​ Hur Beredskapsmuseet startade och byggdes upp kan du läsa om, eller lyssna på, här ➞

Beredskapsmuseets grundare är Johan Andrée och Marie Andrée. Nedan följer en kort presentation av de båda grundarna.

 

Johan Andrée, museichef på Beredskapsmuseet och historiker M.A. Han examinerades efter att ha fullföljt historieprogrammet vid Lunds universitet. Därefter fortsatte han studera inom Masterprogrammet vid Malmö högskola och tog en Mastersexamen specialiserad på militärhistoria och ämnet Förintelsen. Johans devis är "Ingenting är omöjligt. Det omöjliga tar bara lite längre tid." 
Läs Johan Andrées mastersarbete om den historiska benämningen Förintelsen här  ➞

​

Marie Andrée, ordförande i Stiftelsen Beredskapsmuseet, advokat med egen advokatbyrå i Helsingborg. Marie studerade till jurist vid Lunds universitet, tjänstgjorde som notarie vid Förvaltningsrätten i Malmö, arbetade som biträdande jurist på Alwå Advokatbyrå. 2016 startade hon Andrée advokatbyrå. Hennes devis är "Allt löser sig!"

Läs Marie Andrées examensarbete om En Svensk Tiger här ➞

​

Marie och Johan träffades år 1990. Deras barn, Sophie och Leo, har bokstavligen vuxit upp på Beredskapsmuseet. Båda barnen är engagerade i museiverksamheten vid sidan om arbete och studier och utvecklar verksamheten i takt med tiden.​ Hela berättelsen om hur Beredskapsmuseet startade, byggdes upp, utvecklades, tvingades kämpa emot statlig konkurrens, bevarade betydelsen av En Svensk Tiger och till sist förankrades för all framtid i Djuramossa, den kan du ta del av här ➞

​​