Museets historia

Det började med en dröm...

 Johan Andrée drömde redan som barn om att starta ett militärhistoriskt museum. Marie Andrée bar med sig andra världskriget genom sin familj. Maries mamma Marjatta kom till Sverige som krigsbarn från Finland i januari 1942 och Maries pappa Agu flydde från Estland med sin familj hösten1944. 

 

Det blev, på grund av Johans dröm och Maries bakgrund helt enkelt en kanonkombination när Johan och Marie bestämde sig för att tillsammans satsa allt de hade för att bygga upp Beredskapsmuseet. 

Det går inte att bygga ett museum "hur som helst". Det behövdes en anläggning, en historia, en koppling till ett kulturarv, värt att bevara. Godsägare Gustaf Trolle hade precis vad som behövdes. År 1990 fick han tillbaka sin mark där Batteri Helsingborg hade uppförts och använts av Försvarsmakten sedan år 1940. Anläggningen var unik i sitt slag. Det ville Gustaf Trolle bevara. Därmed blev överenskommelsen med Försvaret att anläggningen skulle muras igen när den avvecklades, men inte förstöras. När Johan och Marie kontaktade Gustaf Trolle för att efterhöra om han kunde tänka sig att låna ut Batteri Helsingborgs fjärde pjäs Maja blev det en fullträff! Gustaf Trolle trodde på en framtid för Beredskapsmuseet i den gamla anläggningen och han har alltsedan starten varit ett oerhört, ovärderligt stöd, genom både lyckliga och svåra stunder, vilket har lett till att Beredskapsmuseet har kunnat utvecklas till en idag unik anläggning.

 

Invigningen av museet, den 30 juni 1997, startade museets publika historia. Museet följer tre röda trådar i samlingarna, utställningarna och i bevarandet; Batteri Hälsingborgs historia år 1940-1990, Beredskapstiden i Sverige och andra världskriget utomlands år 1939-1945 och slutligen det skånska kustförsvaret år 1939-1990. 

 

Idag, snart 25 år senare, är intresset för museet på topp. Johan och Marie jobbar självfallet fortfarande på museet och är i stort sett alltid på plats när museet är öppet. På somrarna jobbar även nästa generation, EliSophie Andrée och Leo Andrée, på museet. Många ungdomar har haft sitt första sommarjobb på Beredskapsmuseet. Sammanfattningen från ungdomarna brukar vara: "slitigt, smutsigt och lärorikt". Det som inte dödar, det härdar...

 

Ledorden för allas arbete är följande. Ett museum är inget värt om det inte finns något intresse för att besöka museet. Beredskapsmuseets viktigaste uppgift är därför att skapa ett museum för alla. Ett museum kan inte utvecklas utan samarbete. Beredskapsmuseets viktigaste samarbete sker tillsammans med alla frivilliga som hjälps åt med allt som måste göras. Utan de frivilliga insatserna hade museet aldrig kunnat se ut som det gör idag. Minsta skruv, gruskorn, kanondetalj, föremål etc har på ett eller annat sätt hamnat på plats med hjälp av alla fantastiska frivilliga, som träffas minst en gång i veckan för att renovera, bygga, putsa, feja och slita tillsammans. Med alla uppdrag som utförts tillsammans har gänget blivit sammansvetsade. Om du vill engagera dig på museet, maila museet och anmäl ditt intresse så hör vi av oss. Alla är välkomna. Det finns alltid något att göra! Deviserna är många, några av dem uttalas oftare än andra, som t ex

 

"Inget är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid." 

"Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge."

Ofta uttalas dock endast ett tre bokstäver långt ord, kort och kärnfullt, innan det är dags att ta tag i vad det än må vara som inte riktigt blev som tänkt. Som tur är blir det oftare ett "Hurra!" när projektet är på plats.

Tiotusentals besökare har genom åren tittat på kanonen Maja, kanonen Brita, Sjukhusbunkern, Stridsledningscentralen, Kanonhallen och alla utställningar som finns att beskåda på Beredskapsmuseet. Vi hoppas att Beredskapsmuseet ska vara till glädje i många decennier och önskar gamla och nya besökare välkomna till Beredskapsmuseet!

Varmt välkomna till Beredskapsmuseet - Sveriges enda museum i en underjordisk försvarsanläggning från andra världskriget!

042-22 40 39

©2020 by Beredskapsmuseet. Proudly created with Wix.com