042-22 40 39

©2020 by Beredskapsmuseet. Proudly created with Wix.com

Batteri Hälsingborgs

historia

När Danmark ockuperas den 9 april 1940 har Sverige plötsligt fiender på andra sidan sundet. Ett fast kustförsvar i nordvästra Skåne behövs omedelbart. Djuramåsa utanför Viken anses vara den bäst lämpade platsen för det som ska bli Batteri Hälsingborg.

Den 28 april påbörjas byggnationen. Den stora kustartillerianläggningen ska bestå av fyra pjäsvärn, skjutbordsrum, kulsprutevärn, luftvärnstorn, skyddsrum, barackläger, rörliga strålkastare, observationsplatser och mätstationer. Alla resurser sätts in, tusentals man arbetar dygnet runt. Det är bråttom och det är hemligt.

Aldrig tidigare har en svensk militär anläggning blivit uppbyggd med liknande resurser. Redan den 5 juni provskjuts anläggningens fyra kanoner. Två dagar senare anmäls Batteri Hälsingborg klart för strid. Då har det gått 47 dygn sedan kustartillerianläggningen började uppföras.

Batteri Helsingborg heter från början Batteri Hälsingborg. Till följd av stavningsreformer stavas Batteri Hälsingborg så småningom Batteri Helsingborg, precis som Djuramåsa byter namn till Djuramossa.

Uppgifterna på de historiska sidorna är hämtade ur boken "Kanonerna på Djuramåsa". 

"A fort without guns is like a body without a soul"
Brigadgeneral Stephen V. Benet, U.S. Army Chief of Ordnance, 14 december 1874.

Den 9 april 1940 förändras tillvaron för Sverige. Danmark och Norge ockuperas. All tidigare militär planering kullkastas. Tidigare krigsfallsscenario har utgått från att hotet är som störst vid sydkusten. Nu ser man tydligt hur risken ökat för ett eventuellt tyskt anfall från Danmark över Öresund in i Skåne. 

Torsdag 19 april beslutas att ett fast kustartilleribatteri skall anläggas i Djuramåsa mellan Helsingborg och Höganäs. Lördag 28 april kommer de första arbetsstyrkorna till den lilla lantbruksbyn och påbörjar arbetet. Skånska Cementgjuteriet har fått uppdraget att bygga batteriet, med förbindelse att anläggningen skall vara stridsduglig inom fyra veckor räknat från den 22 april, d v s söndagen den 20 maj 1940.

För bygget sätter Skånska Cementgjuteriet in en arbetsstyrka på över ettusen (1.000) man, i treskift, dag och natt. Från försvarets sida kommenderas en arbetstrupp med soldater från KA 2, Karlskrona. Utöver dessa soldater kommenderas en bevakningsstyrka bestående av beredskapsinkallade soldater från 1. armékåren. Enligt muntliga uppgifter lär som mest nära 2.000 arbetare och soldater ha varit sysselsatta samtidigt med bygget av den blivande anläggningen. 

Den som sätts att leda hela bygget är den legendariske civilingenjören Robert von Bahr.Han har rykte om sig att klara av stora projekt och slutföra dem på utsatt tid. von Bahr drar upp riktlinjerna för hur batteriets viktigaste delar ska färdigställas inom avtalad tid. Hans arbetsstyrka sliter dag och natt med att färdigställa batteriets olika anläggningar. Det berättas om lastbilschaufförer som kör dugnet runt utan att sova, vilket resulterar i olyckor och avåkningar. Alla inblandade i bygget är uppfyllda av samma mål; att färdigställa anläggningen på kortast möjliga tid. Kriget kan komma till Sverige när som helst.

Tisdagen den 5 juni provskjuts batteriets fyra pjäser med vardera fyra barlastade halvpansargranater med laddning 2. Syftet är att funktionstesta pjäserna för att se att allting fungerar utan problem, och det gör det också. Före skjutningen beordrar militären alla lantbrukare att flytta sin boskap från de närbelägna gårdarna till ett säkert avstånd. Alla fönster och dörrar öppnas för att undvika tryckvågsskador på husen. Trots noggranna förberedelser inträffar det två dödsfall. En lantbrukare har glömt två kor som går i en hage i närheten av pjäserna. Vid kanonernas eldgivning chockas de två korna så svårt av pjäsernas ljudstyrka och tryckvåg att de segnar ner och dör på stället. Vidare sprängs alla rutor i ett närbeläget växthus, botten pressas ur en silltunna, stallfönster krossas och en husvägg spricker inne hos en av lantbrukarna.

Torsdagen den 7 juni 1940 anmäler Batteri Hälsingborg "Klart för strid". Totalt har det tagit 47 dagar att färdigställa batteriet till stridsdugligt skick, en arbetsprestation svåröverträffad än idag. Batteri Hälsingborg är vid denna tidpunkt ett av de modernaste batterierna i Europa med det nästa Bofors har att erbjuda i pjäser.

Det färdigställda Batteri Hälsingborg slutbesiktigas den 23-24 augusti 1940. Slutbesiktningsprotokollet från den 1 oktober 1940 avslutas med följande rader: 

"Då entreprenören utfört sina åligganden med omsorg och raskhet och med berömvärt intresse bidragit till ett gott resultat, hemställer jag, att Marinförvaltningen godkänner anläggningarna."

Tiden efter andra världskrigets slut, fram till år 1990, brukar benämnas som "Kalla kriget". Muren mellan öst och väst. Det stora intresset för svenska militära övningar. Närvaron av främmande u-båtar. KGB. Spioner.

 

Batteri Helsingborg var en central del av det nordvästskånska försvaret under kalla krigets år. Uppgifterna för Batteri HB var att hävda Sveriges neutralitet i händelse av konflikt med främmande makt. Försvarets blickar riktades främst mot dåvarande Sovjetunionen och dess militära allians Warsawapakten. 

Batteri HB genomgick omfattande renoveringar och fick modernare vapensystem, för att kunna möta ett eventuellt kärnvapenhot.1982 sköt Batteri HB:s fasta kanoner för sista gången under en stor militär övning. En omfattande renovering för ett antal miljoner kronor skedde under 1988, då bland annat eldledningssystem byttes ut mot modern laserteknik. När östblocket föll 1990 och sedermera Sovjetunionen, föll också Batteri Hälsingborg efter drygt 50 års bevakning av vår skånska kust. Batteriets anläggningar tömdes på sin utrustning och plomberades med betong. 


Sammanställningsplatsen, SPL,  var den del av Batteri HB som var i drift till 1990. Sammanställningsplatsen renoverades första gången 1968, 28 år efter uppförandet. Världen befann sig mitt i det ”kalla kriget” och Sverige fruktade angrepp. 

SPL byggdes om till en kärnvapensäker stridsledningscentral, fem meter betong som skalskydd runt hela SPL, en grus- och sandbädd runt betongen, nödutgången fylldes med sand, eget vatten borrades upp, dieselaggregat för eltillförsel. 

SPL var helt självstyrd. Tanken var att om Nordvästra Skåne skulle utsättas för ett kärnvapenangrepp skulle de som befann sig i SPL klara sig undan angreppet. De skulle kunna överleva utan hjälp utifrån under 30 dagar.

År 1988 var det åter dags att renovera SPL. Den  20 år gamla utrustningen lyftes ut och ersattes med toppmodern materiel. När renoveringen var klar räknades SPL på Batteri HB som en av de modernaste i Sverige. Renoveringen hade då kostat cirka 10 miljoner kronor.

Åren 1989-90 föll östblocket samman. Därmed föll även intresset för Batteri HB. Den toppmoderna materielen i SPL lyftes över till andra anläggningar och  Batteri HB murades igen.

 

Batteri Helsingborg avvecklades 1990. Sammanställningsplatsen tömdes på all utrustning och murades igen. Luftvärnseldställningar likaså. Baracklägret i skogen revs. Tre av de fyra pjäserna murades igen. Fjärde pjäs, Maja, fick behålla sin stålbeklädda yta, om det någonsin skulle gå att övertala någon att göra om pjäsen till en del av ett museum....

Läs mer om Beredskapsmuseets historia här.