Batteri Helsingborgs historia
1940 - Batteri Hälsingborg byggs upp

Skånska Cementgjuteriets personal vid arbete
med betongspruta på pjäsvärnets tak i maj 1940.

Den 9 april 1940 förändras tillvaron för Sverige. Danmark och Norge ockuperas. All tidigare militär planering kullkastas. Tidigare krigsfallsscenario har utgått från att hotet är som störst vid sydkusten. Nu ser man tydligt hur risken ökat för ett eventuellt tyskt anfall från Danmark över Öresund in i Skåne.

Torsdag 19 april beslutas att ett fast kustartilleribatteri skall anläggas i Djuramåsa mellan Helsingborg och Höganäs. Lördag 28 april kommer de första arbetsstyrkorna till den lilla lantbruksbyn och påbörjar arbetet. Skånska Cementgjuteriet har fått uppdraget att bygga batteriet, med förbindelse att anläggningen skall vara stridsduglig inom fyra veckor räknat från den 22 april, d v s söndagen den 20 maj 1940.

För bygget sätter Skånska Cementgjuteriet in en arbetsstyrka på över ettusen (1.000) man, i treskift, dag och natt. Från försvarets sida kommenderas en arbetstrupp med soldater från KA 2, Karlskrona. Utöver dessa soldater kommenderas en bevakningsstyrka bestående av beredskapsinkallade soldater från 1. armékåren. Enligt muntliga uppgifter lär som mest nära 2.000 arbetare och soldater ha varit sysselsatta samtidigt med bygget av den blivande anläggningen.

Den som sätts att leda hela bygget är den legendariske civilingenjören Robert von Bahr.Han har rykte om sig att klara av stora projekt och slutföra dem på utsatt tid. von Bahr drar upp riktlinjerna för hur batteriets viktigaste delar ska färdigställas inom avtalad tid. Hans arbetsstyrka sliter dag och natt med att färdigställa batteriets olika anläggningar. Det berättas om lastbilschaufförer som kör dugnet runt utan att sova, vilket resulterar i olyckor och avåkningar. Alla inblandade i bygget är uppfyllda av samma mål; att färdigställa anläggningen på kortast möjliga tid. Kriget kan komma till Sverige när som helst.

Ingenjör Robert von Bahr (1902-1982),
Skånska Cementgjuteriets arbetsledare på Batteri HB.

Tisdagen den 5 juni provskjuts batteriets fyra pjäser med vardera fyra barlastade halvpansargranater med laddning 2. Syftet är att funktionstesta pjäserna för att se att allting fungerar utan problem, och det gör det också. Före skjutningen beordrar militären alla lantbrukare att flytta sin boskap från de närbelägna gårdarna till ett säkert avstånd. Alla fönster och dörrar öppnas för att undvika tryckvågsskador på husen. Trots noggranna förberedelser inträffar det två dödsfall. En lantbrukare har glömt två kor som går i en hage i närheten av pjäserna. Vid kanonernas eldgivning chockas de två korna så svårt av pjäsernas ljudstyrka och tryckvåg att de segnar ner och dör på stället. Vidare sprängs alla rutor i ett närbeläget växthus, botten pressas ur en silltunna, stallfönster krossas och en husvägg spricker inne hos en av lantbrukarna.

Torsdagen den 7 juni 1940 anmäler Batteri Hälsingborg "Klart för strid". Totalt har det tagit 47 dagar att färdigställa batteriet till stridsdugligt skick, en arbetsprestation svåröverträffad än idag. Batteri Hälsingborg är vid denna tidpunkt ett av de modernaste batterierna i Europa med det nästa Bofors har att erbjuda i pjäser.

Det färdigställda Batteri Hälsingborg slutbesiktigas den 23-24 augusti 1940. Slutbesiktningsprotokollet från den 1 oktober 1940 avslutas med följande rader:

"Då entreprenören utfört sina åligganden med omsorg och raskhet och med berömvärt intresse bidragit till ett gott resultat, hemställer jag, att Marinförvaltningen godkänner anläggningarna."

Slutinspektion av höga officerare och civila tjänstemän på det
färdiga Batteri Hälsingborg i juni 1940.