Projekt "Rädda 21:an"
2002-2005.

Hur Sveriges största rörliga kanon kom till Beredskapsmuseet


21 cm rörlig kustartillerikanon modell 1942

Sedan starten av Beredskapsmuseet 1997 har en kontinuerlig undersökning och insamling av de pjästyper och materiel som haft anknytning till Batteri Helsingborg under åren 1940-1990 funnits med i arbetsplanen. Insamlingen gäller också pjäser som använts för att försvara den skånska kusten. Sedan 1997 har en näranog komplett samling av olika pjästyper insamlats till museet. En del är redan utställda, andra är i skrivande stund under renovering på museet. Målet är att visa hela historiken om det skånska kustförsvaret från 1900-talets början fram till dagens fredliga avveckling.

Det har tagit lång tid av undersökande, grävande och rotande för att få tag på all erforderlig materiel. Tillsammans med envisa önskemål till berörda personer inom alla instanser har det mesta gått vägen. En pjäs har däremot hela tiden ansetts som omöjlig: 21 cm rörlig kustartillerikanon Skoda modell 1942.

Pjäsen utrangerades i början av 1980-talet. Den fanns från början i nio exemplar i Sverige. KA 2 och KA 4 har tagit hand om varsin pjäs som monumentpjäs. Tre pjäser kom till museum i Tyskland. En lär ha gått tillbaka till Skodas eget museum i Tjeckien. Vad hade då hänt med övriga tre pjäser? - Skrot, sa alla. - Finns inte, glöm det... Flera tappra försök gjordes för att få reda på något om de försvunna pjäserna, utan resultat. Till sist lades projekt 21/42 på hyllan.

 

Granat modell 1943 av tysk tillverkning till 21 cm kanon m/42. Längd 108 cm, vikt c:a 130 kg.

En vacker dag sommaren 2002 kommer en trevlig man med sin familj på besök till Beredskapsmuseet. Kontakterna blir snabbt knutna då det visar sig ett gemensamt intresse att tala om; kanoner. Det framkommer att mannen ifråga arbetar på Försvarets provningsanläggning i Karlsborg, en anläggning känd och beryktad utåt men topphemlig innanför och besökt av få. Under samtalet avslöjas att det tydligen finns en hel del gamla pjäser som använts i försöksverksamheten, men som nu bara står och rostar. - Chefen kanske skulle vara intresserad av en titt? Och förresten, där står en stor 21 cm Skoda kanon i en skogsbacke... Min reaktion går ej att utrycka i text....

 

21 cm kanon m/42, nummer 1, i sin skogsbacke i väntan på upptäckt av Beredskapsmuseets chef (redaktionens anm: vår museichef har ingen förståelse för den som misshandlar kanoner på det här sättet....han är fullt frisk för övrigt...).

Hösten -02 släpptes undertecknad innanför grindarna till "kanonparadiset". Resultatet av detta besök gav den stackars föremålsansvarige intendenten på Armémuseum en hel del huvudvärk, längtan efter pensionen samt kommentarer såsom: - Ni är hopplösa... - Var snokar ni upp allt??? - Skrota allt!!

Beredskapsmuseet berikade sina samlingar med ett antal unika pjäser från beredskapsåren. Många var i stort behov av renovering för att inte ställas ut som skrot. Nu till det bästa av allt: i en mossig skogsbacke, med solljuset strilande ner från grantopparna och fåglar kvittrande, stod en rostig 21 cm Skoda kanon m/42, pjäs no:1. Undertecknad genomförde en liten kanondans (den vill vi se! red.s anmärkning igen) runt pjäsen för att betyga den sin vördnad samt förbereda den för sin nya lokalisering till Beredskapsmuseet.

 


En något udda placering för en kustartilleripjäs....som synes har väder och vind satt sina spår genom åren.

Att flytta en 38 ton i ett stycke var inte det lättaste, eller billigaste. Men, ingenting är omöjligt, det omöjliga tar bara lite längre tid... Med god hjälp från välvilliga sponsorer, Truck & Krantjänst AB i Skövde, Cliffton i Förslöv, som kraftigt rabatterade priset så förbereddes det stora lyftet till den 26/11-03.

Så lyftes då 21'an från sin skogsbacke. Lyftet innebar stora problem för den stora 100-tonskranen, pg a att kanonen stod så långt in i skogen. Omfattande skogsröjning fick ske. Två stora hjullastare fick assistera kranen för att lätta på tyngden.

 

Meter för meter kom så 21'an seglandes ut...tills den efter nära fyra timmars slit kunde 21'an lyftas på Clifftons stora tungdragare.

Så bar det av från Karlsborg, mot Beredskapsmuseet. Det annorlunda ekipaget tilldrog sig en "viss" uppmärksamhet under färden ner. Följande citeras ur Helsingborgs Dagblads artikel den 28/11-03; "Resan tog fem timmar. man fick köra nätt för pjäsen är så hög att den gungar en del. Man fick hålla i ratten, säger Peter Elmqvist från Cliffton som styrde det 71 ton tunga ekipaget de 40 milen från Karlsborg. - I Småland var det en man som körde i diket när jag körde igenom en liten by."

 

Nästa dag, torsdagen 27/11-03, var det så dags att sätta pjäsen på plats. Den stora mobilkranen från Tommys Kranbilar i Helsingborg var grupperad bemannad av den energiskt tuggummituggande Göran Lindvall. Efter justeringar med lyftband så var det så dag för 21'an att lyftas. Så tog då kranen fatt i 21'ans 38 ton (kranmätaren visade 43 ton!) och svängde ut den mot vår förberedda betongplatta.

 


En glad museichef strålar över att äntligen ha fått den gigantiska 21:an till Djuramossa. Foto: Göran Stenberg, Helsingborgs Dagblad.

Så här i efterhand kan sägas att det är få som vet hur mycket arbete, blod, svett och tårar, som krävts för att genomföra hela transporten av 21'an. För att inte tala om hur mycket pengar allt kostade... Ett stort TACK riktas till Tommys Kranbilar som kraftigt subventionerade kostnaden för lyftet av 21'an.

Nu återstår omfattande renovering och en ny Kanonhall som skall skydda pjäsen under tak. Tack vare SMB, Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek, blir hallen en realitet och kommer att invigas sommaren 2005.