Invigning av Skånelinjen 30 maj 2009
10 års arbete gav 14 bevarade anläggningar i nordvästra Skåne

Värn 733a i Domsten har fått ett riktigt ansiktslyft. Borta är trädgårdsavfall, bråte och annat skräp som samlats vid värnen under åren. En utsiktsplats har fått staket för att hindra "nedfallande barn" och därtill har en finfin trappa installerats med ledstänger med mera. Ingången till värnet ser annorlunda ut jämfört med bilden.

Året var 1999. Då startade det låååånga och ibland till synes tröstlösa arbetet med att få stat, kommun och myndigheter att förstå vikten av att spara en del av Sveriges beredskapshistoria.

Till sist gick det vägen. Nu, år 2009, den 30 maj, är det dags att inviga Skånelinjen. Hela 14 anläggningar har blivit renoverade, fått nya luckor, återställda utseenden, reparerad betong och, som synes ovan, säkrats från eventuella barn som precis som så många vuxna gillar att klättra på dessa grå betongklumpar, en gång en oerhört viktig del av Sveriges försvar. Stort tack till alla som engagerat sig i detta. Assa Abloy har hjälpt till med lås. En donation har gjorts för att hjälpa till med kostnader för att återställa stenpackningen vid värn 735. Donationen är till minne av kapten Karl-Wilhelm Lundgren, stationerad vid batteriet från 1942 och senare batterichef.

De 14 anläggningarna är 13 värn samt en radaranläggning. Anläggningar visar en gemensam, sammanhållen historia som sträcker sig från andra världskrigets början 1939 till kalla krigets slut 1990.

De 14 anläggningar som bevaras ger en samlad bild av det nordvästskånska försvaret. Under våren kommer en fullödig presentation av var och en av anläggningarna att finnas här på Beredskapsmuseet.com.

Många frivilliga krafter har gemensamt skapat Skånelinjen. En som arbetat och arbetar vidare med värn och dess historia är Leif Högberg, en av nyckelpersonerna bakom bevarandet av Skånelinjen. Leif är författare och driver det försvarshistoriska förlaget "Fort och Bunker" . På F o B finns ett stort urval försvarshistoriska böcker, samt massor med spännande information om dessa små och stora värn som pryder framför allt den skånska kusten. Vill du veta mer, gå till www.bunker.nu.

Ytterligare en person som slitit hårt, arbetat fram protokoll och handlingar, varit på byggarbetarna och påtalat korrigeringsbehov, grävt omkring nere i Larödanläggningen...är Lars Dahlbom. Lars arbete är helt ovärderligt och utan det hade inte heller Skånelinjen blivit verklighet våren 2009.

Därtill skall absolut nämnas Sven-Olof Heed, som lagt ner ett oräkneligt antal timmar nere i Larödsradarn för att få igång all utrustning igen. Häromdagen damp det ner ett mail från en lycklig Sven-Olof, som äntligen fått igång en manick som gjorde att fartyg i sundet gav eko på en bild inne i anläggning. Heja Sven-Olof, som för närvarande pysslar med så avancerad teknik att man skäms för att säga att det svåraste man gjort i livet var att byta en lampsladd...

(Visserligen tillhör inte närspaningsradarn själva Skånelinjen, men, Skånelinjen, Närspaningsradar Laröd och Batteri Helsingborg hör ihop och därtill erhåller Beredskapsmuseet ekonomiskt stöd från SMHA för att bevara både Skånelinjen och närspaningsradarn, så därav blir det viss sammankoppling. Mer om närspaningsradarn är på väg.)

Nåväl, fler skall tackas i detta tioåriga projekt. Sidan om Skånelinjen är under uppbyggnad, så "hav tålamod, gott folk!" Det kommer mer information så småningom.