Projekt "Pansarhinder"
November 2003.

Fredagen den 17 november 2003 genomfördes en av de TYNGSTA museala
flyttar som någonsin gjorts i Beredskapsmuseets historia. Totalt flyttades ca
167 ton (etthundrasextiosju ton !!!) pansarhinder till Beredskapsmuseet,
uppdelat på 7 olika betongobjekt.

 

Spärrblock av typen B3, vikt cirka 17 ton, svävar mot sin placering. Detta var den vanligaste typen av spärrblock som bildade långa rader av pansarspärrar. Ett populärt smeknamn var "betongpiano".

Bakgrunden till flytten är följande:
Försvarsmakten är i full färd med att rensa bort allt som någonsin funnits av Sveriges fasta invasionsförsvar, från beredskapsåren till det "kalla kriget". Allt skall bort. Pansarhindren som främst funnits i Ystad, Trelleborg, Malmö, Landskrona, Helsingborg och Höganäs, plockas bort för att användas i en ny "strid i bebyggelseanläggning" på f.d Björka flygbas utanför Sjöbo. Således försvinner successivt spåren från våra militära kraftansträngningar under andra världskriget.

Ett 30 ton tungt spärrblock svävar i luften. Måtte kättingarna hålla...

Pansarhindren som funnits i städerna i mer än sextio år, var till för att spärra viktiga gator, vägar m.m, om fienden skulle anfalla. Alla hinder sattes upp i olika sammanhängande system, s.k pansarspärrar. Spärrarna skulle snabbt kunna spärra av viktiga passager genom speciella rörliga betongblock för att hindra fiendens soldater och stridsvagnar. Pansarhindren finns i olika utföranden och vikter. De vanligaste väger mellan 17 och 27 ton.

Spärrblock nummer ett är på plats!

 

Spärrblock nummer två görs klart för lyft.

 

Originalritning på balkspärr.

 

Balkspärren på plats. Två stora järnbalkar, ofta förstärkta med betong, drogs genom öppningarna på spärrblocket och mötte blocket på andra sidan. Infarten var nu spärrad...

 

Spärrblock av typen B4, vikt c:a 27 ton, lyfts på plats. Detta spärrblock var avsett att flyttas med hjälp av utlagda spår och en speciell domkraftsvagn. Spärrblock av typen B3 samverkade med B4 och bildade tillsammans en pansarspärr.

 

Originalritning på den typ av pansarspärr som Beredskapsmuseet rekonstruerar.

De hinder som genom Försvarsmaktens vänliga försorg flyttats från Höganäs till Beredskapsmuseet, representerar tillsammans ett urval av Sveriges vanligaste pansarhinder. På Beredskapsmuseet har vi med projektet "Pansarspärr Djuramossa" påbörjat arbetet med att rekonstruera en del av en pansarspärr. Projektet är förhoppningsvis klart våren 2004. Även en balkspärr skall exponeras. Än återstår mycket arbete innan projekt "Pansarspärr Djuramossa" är klart för visning. Historiska texter, bilder, skyltar med mera skall tas fram, pansarhindren skall högtrycksspolas, repareras och återställas till ursprungligt skick. Vill Du hjälpa Beredskapsmuseet med projekt "Pansarspärr Djuramossa", kontakta museet så berättar vi mer! All hjälp emottages tacksamt, såväl ekonomiskt stöd som personligt bistånd. Vill Du veta mer om bakgrunden till pansarhindren rekommenderas Leif Högbergs bok "Städernas försvar, Sydvästra Skåne" utgiven 2003.

167 ton pansarspärr Djuramossa på plats!

"Uppdrag omöjligt!" blev "Uppdrag slutfört!"