Nyhetsbrev - november 2010
Ett försiktigt hopp om framtiden

På bilden från år 1999 ses Batteri Helsingborgs gamla soldater Göte och Gustav tillsammans med en väldigt ung museichef, Johan Andrée. Götes och Gustavs historia är bevarad, på Beredskapsmuseet, tack vare Beredskapsmuseet och alla tiotusentals människors bidrag. Insatsen består, oavsett hur mycket staten försöker fördärva.

Nu är det äntligen avgjort. Kronofogden sa NEJ till SFHMs begäran att "komma och hämta" de gamla kanonerna på Beredskapsmuseet. Tack och lov, säger vi.

De senaste månaderna har jag blivit förvånad, upprörd, irriterad och sorgsen över den historia som sakta rullats upp. Myndigheten SFHM, som tidigare har styrts av museala intressen och en självklarhet att bevara, har förvandlats till en myndighet med personer som fullständigt struntar i allt vad försvarshistoria betyder.

Mängder av ovärderliga föremål, har hämtats från museer och föreningar. Föremålen har sålts, skrotats, konfiskerats, fördärvats och försvunnit.

Många föremål är oåterkalleligen borta. Vissa föremål kommer att kunna återanskaffas, hoppas vi. Det gäller bara att hitta dem först... och det är inte lätt. Det kommer fram, sakta, vart alla saker tagit vägen.

SFHM har skapat ett nytt avsnitt på sin hemsida, kallad "Nyheter och viktiga händelser på SFHM". Man kunde ju tänka sig att det vore bra att SFHM meddelade att Bohusläns försvarsmuseum äntligen fått tillbaka de vapen som SFHM faktiskt hade tappat bort ( att vapnen var borttappade tillstyrks av Försvarsmakten som återfann vapnen!), eller att SFHM gjort något för att bevara försvarshistorian. Men, nix, det viktiga är att fortsätta smutskasta Beredskapsmuseet.

I SFHMs pressmeddelande uppges att det skulle ha varit en långvarig diskussion om depositionsavtal. Kanske är tio (10) dagar en långvarig diskussion hos SFHM...

SFHMs pressmeddelande innehåller också uttalande om att Beredskapsmuseet vägrar underteckna depositionsavtal. Sanningen är att om det aldrig har diskuterats vare sig avtal eller avtalsinnehåll, så blir det lite svårt att ta ställning till ett undertecknande... Vi hoppas att SFHM åtgärdar "icke-diskussionen" genom att ta en diskussion med Beredskapsmuseet, öga mot öga. Den diskussionen har aldrig förts. Det blir svårt för SFHM att driva ärendet vidare utan att ha tagit och utan att vilja ta en sådan diskussion med Beredskapsmuseet.

Om man läser Beredskapsmuseets skrivelse till advokatbyrån under de tio (!!) dagar avtalskraven framställdes, framgår klart att en del kanoner var depositioner. SFHM har ljugit ihop ett påstående att vi skulle ha hävdat detta först när kronofogden blandades in, vilket alltså är felaktigt. Jag har mycket svårt att förstå att en advokatbyrå kan lämna uppgifter till kronofogden som advokatbyrån vet är felaktiga. Det känns "lite" oseriöst.

SFHM tycks vilja framhålla att det inte spelar någon roll att kronofogden har fattat beslut att avvisa SFHMs krav, med hänvisning till att domen saknar "rättskraft". Detta är en lek med ord som kan ge sken av att domen på något sätt skulle sakna betydelse. (Vi hoppas att advokatbyrån inte skrivit pressmeddelandet åt SFHM!) "Rättskraft" får ett beslut när tiden för överklagande har gått ut och domen inte längre kan överklagas. Kronofogdens beslut kan överklagas, vilket inte hör till normalfallet när SFHM utför sitt arbete... där ser man hur saker och ting kan formuleras olika...

Till sist är det bara att konstatera att SFHM i pressmeddelandet vidhåller: "Underteckna ett avtal ni aldrig har fått se, för annars....". Beredskapsmuseet är öppna för diskussion. SFHMs myndighetschef är inbjuden. Inbjudan har inte besvarats. Ännu. Och, hot om "annars..." biter inte på Beredskapsmuseet.

Kostnaden för SFHMs val att anlita Setterwalls advokatbyrå blev 156 000 kronor, för arbete som myndigheten kunde ha gjort inom ramen för personalens vanliga lönekostnader. Läs gärna länkad artikel om just Setterwalls advokatbyrå och offentliga uppdrag. Tydligen är det svårt att komma åt, det där med anlitande av konsulter i stället för egen personal. Frågan är hur vanligt det kommer att bli. Hur stora kostnader är staten beredd att ta för att anlita konsulter och dyra advokatbyråer?

Nästa gång hoppas jag kunna rapportera att SFHM och Beredskapsmuseet har träffats, diskuterat och gjort upp; att Bohusläns försvarsmuseums sablar är återlämnade; att Wermlands militärhistoriska förening fått tillbaka de föremål som tillhörde dem och att SFHM ändrat sin organisation. Om vi alla jobbar på, kanske det kan bli så. I så fall kan vi alla gå in i ett nytt år 2011, med försvarshistoria som främsta intresse!

Vid pennan

Marie Andrée
Ständig nyhetsskribent