Svenska frivilliga insatser för Finland 1939-1945
Finska vinterkriget och fortsättningskrigetFör att förstå varför Sverige bistod Finland med hjälp under andra världskriget måste man få en helhetsbild över Finlands öde under åren 1939-1945. Nedan finns en tidsaxel över händelser som påverkade Finland under krigsåren. Tidsaxeln berättar om de svenska frivilliga insatserna i Finland.
Tidsaxel 1939-1945, Finland
23 augusti 1939
Molotov-Ribbentroppakten undertecknas av Sovjet och Tyskland. Officiellt har länderna endast enats om att inte angripa varandra. Inofficiellt har Sovjet och Tyskland delat upp östra Europa. Finland skall enligt det hemliga avtalet i Molotov-Ribbentroppakten tillfalla Sovjets intressesfär.På grund av det hemliga avtalet mellan Tyskland och Sovjetunionen är Finlands öde nästintill beseglat. Sovjet börjar ställa krav på Finland, bland annat genom att kräva landområden för flottbaser och ankarplatser för den sovjetiska flottan. Därtill begär Sovjet öar i Finska viken. Det ställs också krav på att gränser flyttas och att befästningar på Karelska Näset förstörs. Som kompensation för Sovjets krav erbjuder Sovjet delar av Östkarelen samt tillåtelse för Finland att befästa Åland. Finland går inte med på de sovjetiska kraven. Ett krig är oundvikligt.
V. Molotov signerar nonaggressionspakten med Tyskland. På bilden syns även marskalk Boris Sjaposnikov, adjutant Richard Schulze, utrikesminister J. v. Ribbentrop och Josef Stalin.26 november 1939
Skotten i Mainila.
Omkring 15.00 finsk tid den 26 november 1939 hördes sju explosioner vid den sovjetiska byn Mainila nära den finska gränsen. Moskvaradion rapporterade kl. 19.00 att finska armén öppnat eld mot sovjetiska förband och dödat fyra soldater.
Händelsen undersöktes av de finska myndigheterna, och man konstaterade att inte ens den närmaste finska kanonen skulle kunna skjuta över gränsen. Detta hindrade inte att Stalin tog incidenten som förevändning att förklara krig mot Finland, ungefär på samma sätt som Hitler förklarade krig mot Polen tidigare samma år.30 november 1939 - Vinterkriget inleds.
Sovjet förklarar krig mot Finland. När bomberna börjar falla över Helsingfors den 30 november 1939 utfärdar Finlands president Kyösti Kallio följande krigsförklaring: ”För tryggande av rikets försvar och för vidmakthållande av rättsordningen, förklaras republiken Finland i krigstillstånd.”Regeringarna i London och Paris erbjuder Finland militär hjälp: en expeditionskår skall sändas genom Nordnorge och Norrbotten. Under genommarschen kan man ockupera Narvik och malmfälten, mycket viktiga för den tyska industrin. Hela styrkan är tänkt att omfatta cirka 22 000 soldater samt tungt artilleri från Storbritannien och Frankrike. Sveriges utrikesminister Christian Günther klargör att Sverige med våld kommer att motsätta sig en genommarsch.
Vinterkrigets resultat. En skidande finsk soldat passerar stupade ryska soldater någonstans i Finland. Bild: från finska krigsmaktens arkiv SA-KUVA i Helsingfors.
Vintern 1939/40
Kvarkentrafiken går mellan Vasa och Holmsund på det tillfrusna vattnet. Svenska och finska lastbilar går i skytteltrafik med såväl krigsmateriel som civil export från Finland.27 februari 1940 - svenska frivilliga soldater anländer till Finland.
De första svenska frivilliga soldaterna kommer till fronten för att slåss för Finland.Sveriges utrikesminister Rickard Sandler för en finlandsvänlig politik. Sandler förordar en avvaktande hållning och Sverige förklarar sig vara icke-krigförande, vilket innebär att det blir möjligt att stödja Finland materiellt och tillåta rekrytering av frivilliga. Finlandskommittén organiserar därmed värvning av män till en frivilligstyrka under parollen "Finlands sak är vår".
I vinterkriget deltar 1940 cirka 9 500 svenska frivilliga. Av dessa ingår 8 400 i Svenska Frivilligkåren, som strider vid Märkäjärvi på Sallafronten. Omkring 200 tjänstgör vid artilleriet i Vasa, ett drygt hundratal medverkar i luftförsvaret av Åbo och nästan lika många finns i kustförsvaret vid Pellinge. Cirka 200 läkare och sjuksköterskor arbetar på militära och civla sjukhus. Svenska Röda korset skickar två ambulanser. En upprättar bassjukhus i Nyslott med fältsjukhus i Ruskeala, den andra har bassjukhus i Muurola med fältsjukhus i Kemijärvi och en mindre avdelning i Ivalo. Hästambulans från Blå Stjärnan verkar i Kupio och 300 arbetare börjar i mars bygga en försvarslinje öster om Fredrikshamn.
I kåren ingår även den särskilt uppsatta flygflottiljen F19 med 12 jaktplan av typen J 8 (Gloster Gladiator) och 4 bombplan av typen B 4 (Hawker Hart), vilka deltar i strid med finska nationalitetsbeteckningar från den 10 januari 1940. Planen kommer från det svenska flygvapnet och de 12 jaktplanen är en tredjedel av den svenska jaktplansflottan. Totalt överlämnas från de svenska militära förråden till Finland (utöver frivilligkårens materiel) bland annat 131 000 gevär med 42 miljoner patroner, 132 fältkanoner, 100 luftvärnspjäser, 85 pansarvärspjäser med 256 000 granater, och 8 flygplan.
Svenska frivilliga - dödade och sårade
37 mister livet, 45 blir sårade och 140 svårt köldskadade. Fem blir krigsfångar och återkommer till Sverige först på sommaren 1940.
12 mars 1940
Finland och Sovjet undertecknar fredsavtal mellan länderna. Finland tvingas godta de sovjetiska kraven på bland annat Karelska näset, Viborg, Kexholm samt rätt att få arrendera Hangö udd.13 mars 1940 - Vinterkriget upphör.
Till sist klarar inte Finland att strida mot den numerärt överlägsna Röda Armén. Med ett kritiskt militärt läge och utan hjälp från västmakterna blev situationen omöjlig för Finland. Finland måste acceptera Sovjets hårda krav.
Finska vinterkriget upphör den 13 mars 1940. Striderna mellan Sovjet och Finland upphör kl. 11.00.Under krigets 105 dagar sker nästan 1 000 bombanfall mot civila mål där 100 000 bomber fälls. 956 personer dödas och nästan 2 000 skadas vid anfall mot de finländska städerna Helsingfors, Villmanstrand, Lahtis, Åbo, Riihimäki och Vasa.
8 september 1940
Sovjet kräver att Finland godkänner dagliga sovjetiska järnvägstransporter till det av Sovjetunionen arrenderade Hangöområdet.22 september 1940
Finland godkänner en tysk förfrågan om transitering av tyska soldater på permission från Norge genom finländskt territorium.December 1940
Finland informeras om tyska anfallsplaner mot Sovjet och beslutar sig för att bistå Tyskland genom att upplåta finsk mark samt att samarbeta vid vägarbeten och underrättelsearbete i Lappland.Februari 1941
Våren 1941 påbörjar Tyskland förberedelserna inför anfallet mot Sovjet. Finland hjälper till genom att tillåta planläggning och förberedelser på finsk mark. Finska frivilliga soldater ansluter sig till Tysklands armé. Under sommaren och hösten 1940 börjar Sovjetunionen ställa krav på Finland, krav som finländarna anser strida mot fredsavtalet från Moskva 1940. Bland annat krävs att Finland skall godkänna dagliga sovjetiska järnvägstransporter genom landet. Den 14 juni 1940 skjuts ett finskt passagerarflyg ner över Finska Viken, vilket ytterligare försvårar relationerna mellan Finland och Sovjet.
Den allmänna opinionen är att krig snart skulle bryta ut igen. Moskvafreden från mars 1940 får snart namnet ”mellanfreden” bland allmänheten.
Finland är ensamt. De baltiska länderna är annekterade. Sovjet och Tyskland är allierade. Sverige är inte intresserade av att släppa sin neutralitet.
Den 17 juni 1941 förklaras att allmän mobilisering gäller i Finland.
22 juni 1941
Tyskland inleder anfall mot Sovjetunionen, Operation Barbarossa. Adolf Hitler deklarerar att Finland och Tyskland är ”im bunde”.25 juni 1941 - Fortsättningskriget inleds.
När Operation Barbarossa inleds används finskt territorium av tyskarna, vilket leder till att Sovjet anser sig ha rätt att anfalla Finland. Så sker också den 25 juni 1941. Den 26 juni 1941 förklarar Finland krig mot Sovjet. Den finska regeringen beslutar att gränserna som ändrats vid fredsavtalet efter vinterkriget skall ändras tillbaka som de var efter freden i Dorpat. Det Finland har förlorat under vinterkriget skall återtas.Sovjet bombar Helsingfors samt ett flertal andra städer. Finland förklarar krig mot Sovjet dagen därpå. Finland ockuperar vidsträckta områden under fortsättningskriget. När Finlands armé nått fram till den östkarelska huvudstaden Petroskoi övergår kriget till ställningskrig, med anfall och motanfall från båda sidor.
Kriget fortsätter framåt. Finska trupper behåller ställningarna av de ockuperade områdena mot en allt större Röda Armén. Den 28 juni 1944 återerövras Petroskoi. Innan finländarna retirerar, delas två veckors matranson ut till befolkningen, en ovanlig handling i krig.
Finska soldater i ödemarken. Bild från finska krigsmaktens arkiv SA-KUVA i Helsingfors.Hösten 1941 - Svenska Frivilligbataljonen försvarar Hangö.
Under fortsättningskriget 1941-1944 inskrivs 1 700 svenska frivilliga i Finlands försvarsmakt. Cirka hälften av dem har deltagit i vinterkriget.De svenska frivilliga i fortsättningskriget uppgår till ett så pass stort antal att det blir ett bataljonsförband endast bestående av svenska frivilliga soldater. Bataljonens namn blir Svenska Frivilligbataljonen, SFB. Bataljonen sätts in på Hangöfronten. Svenska Frivilligbataljonen, 800 man stark, försvarar ett avsnitt av Hangönäset. Sedan ryssarna i december utrymt Hangö återvänder bataljonen till Sverige där den upplöses.I en radiointervju inspelad i Hangö den 9 september 1941 berättar en skånsk frivillig för journalisten: ”Det känns som annars, man är inte nervös, det är det ingen av grabbarna som är. De är vana att vara ute. Det är sjunde gången de är ute.” Journalisten säger, när han skiljs från soldaten: ”Jag hoppas vi ses igen.”
Med start hösten 1941 bedrivs en omfattande jordbrukshjälp i form av skördehjälp och från och med våren 1942 även vårbrukshjälp. Hösten 1944 inberäknad deltar sammanlagt 2 058 svenska frivilliga i jordbrukshjälpen, vars antal dagsverken uppskattas till 60 000.
25 november 1941
Finland undertecknar Antikominterpakten som innebär att man samfällt vill bekämpa den internationella kommunismen, vars frontorganisation är Komintern (en sammanslutning av kommunistiska organisationer i världen). Tyskland, Japan, Italien, Ungern, Spanien, Manchukuo, Bulgarien, Kroatien, Danmark, Rumänien, Slovakien och Nanking-regimen i Kina har också undertecknat pakten.
6 december 1941
På grund av Finlands undertecknande av Antikominterpakten förklarar Storbritannien krig mot Finland den 6 december 1941.Januari 1942 - Svirkompaniet, svenska frivilliga soldater till fronten.
När Hangöbataljonen har upplösts, återvänder de svenska frivilliga hem till Sverige. En stor del av dem återvänder tillbaka till Finland, där det bildas ett kompani i det finlandssvenska regemetent IR 13:s 1. bataljon under den svenske majoren Carl C:son Bonde, Svirkompaniet. Svirkompaniet är ett kompani bestående av endast svenska frivilliga. Kompaniet organiseras i Åbo och transporteras till östfronten.
De svenska frivilliga är inte bara soldater. Även bilmekaniker, motorcykelmekaniker, läkare, tandläkare, veterinärer, sjuksköterskor och sjukgymnaster är frivilliga.Tali-Ihantala 1944
Slaget i Tali-Ihantala utkämpas 25 juni - 9 juli 1944. De finländska styrkorna (50 000 till antalet) under ledning av Karl Lennart Oesch lyckas stoppa de tredubbelt (cirka 150 000 man) så stora sovjetiska styrkorna i Nordens största slag någonsin. Svirkompaniet deltog i striderna.
Finsk soldat står på stridsvagnen och tittar på döda ryska soldater. Bild från finska krigsmaktens arkiv SA-KUVA i Helsingfors.19 september 1944 - Fortsättningskriget avslutas.
Den 2 september 1944 röstar Finlands regering för att inleda vapenvila. Det går inte längre att strida. Reserverna är slut. Den 4 september 1944 inleder Finland vapenvila mot Sovjet. Den 5 september upphör Sovjets beskjutning av Finland. Finland tvingas gå med på Sovjetunionens krav. Fredsavtal skrivs. Fortsättningskriget är över.Sovjet ställer hårda krav för att upprätthålla fred med Finland. Finland skall överlåta de områden som förlorats i Vinterkriget samt Petsamo. Därtill skall Porkala utarrenderas till Sovjet på 50 år. Sovjetunionen skall ges fri tillgång till området via finskt territorium. De tyska trupperna skall fördrivas från landet och tysk egendom överlämnas till de allierade. Finland skall krympa sin armé till 42 000 man. Dessutom ställs krav på att Finland betalar 300 miljoner amerikanska dollar i krigsskadestånd under en period om 6 år och ersätter all egendom som förstörts eller erövrats från de överlåtna områdena. Antisovjetiska och ”fascistiska” organisationer skall permanent förbjudas (däribland Lotta Svärd). Ett sista villkor var att krigsförbrytarna skulle dömas. Sovjetunionen har vunnit fortsättningskriget, men Finland förblir Finland.
26 september 1944
Svirkompaniet upplöses i Åbo.September 1944 - april 1945, Lapplandskriget
Lapplandskriget är Finlands tredje krig under andra världskriget, den här gången mot Nazitysklands trupper i Lappland i norra Finland. 60 000 finländska soldater skall, enligt fredsvillkoren, kasta ut drygt 200 000 tyska soldater ur landet.
Finland hamnar därmed i en situation liknande den i Italien och Rumänien, där länderna efter att ha kapitulerat till de allierade blir tvungna att slåss för att befria sitt land från tyska trupper. Den finländska situationen kompliceras ytterligare av det sovjetiska kravet att större delen av de finländska styrkorna, samtidigt som de skall slåss mot tyska soldater, skall demobiliseras.
Direktiven kommer från den allierade kontrollkommissionen som även i september 1944 beslutar att alla tyska och ungerska medborgare i Finland skall interneras och att deras egend3om överlåts till Sovjetunionen. Män, kvinnor och barn sätts i läger. För de tyska soldaterna i Finland uppstår en märklig situation när de före detta bundsförvanterna över en natt vänder sina, ofta tyska vapen, mot dem. De finländska trupperna har exempelvis nyligen utrustats med tyska kulsprutor av bästa märke.
Den finländske generalen Hjalmar Siilasvuo leder de finländska manövrerna mot tyskarna och under oktober och november 1944 lyckas han fördriva dem från större delen av norra Finland.
Den tyska reträtten mot Nordnorge går långsamt mot staden Rovaniemi. Här försöker tyskarna äta, vila och sova och proviantera för att klara av att fortsätta norrut mot kallare förhållanden. En stor uppgift i för de tyska styrkorna i Rovaniemi är att fördröja de finländska trupperna medan så många tyskar som möjligt kan starta avfärden norrut. För att nå målen används sprängning av broar, byggnader och vägar samt minering och utläggning av försåt. Det är den s.k. brända jordens taktik som gäller. Den 16 oktober 1944 kan finländarna återerövra Rovaniemi.
De tyska trupperna under generalöverste Lothar Rendulic bränner stora delar av det land de drar sig tillbaka från. Mer än en tredjedel av bosättningarna i området förstörs och Rovaniemi bränns ner till grunden.
De sista tyska trupperna drivs ut ur Finland i april 1945. De militära förlusterna under kriget är omkring 1 000 döda finländska soldater och omkring 2 000 på den tyska sidan.
18 september 1952, krigsskadeståndet är betalt.
De 300 miljoner dollar som Finland skulle betala under en sexårsperiod enligt vapenstilleståndsavtalet från år 1944 förändrades inte. Men, Finland fick ytterligare två år på sig att betala skadeståndet, d v s åtta år i stället för sex år.
Det första året som krigsskadestånd skulle erläggas till Sovjet betalades skadeståndet i form av 119 fartyg, trävaror samt produkter från skogsbruk och metallindustri. Finlands handelsflotta hade genom krigsskadeståndsbetalningen krympts från cirka 950 fartyg före andra världskrigets utbrott till cirka 350 fartyg.
Under de första skadeståndsåren gick cirka 15% av finska statens utgifter till att betala krigsskadeståndet. Men, den 18 september 1952 betalades det sista beloppet. Tidsplanen på åtta år hade hållit.
