Batteri Helsingborgs historia
Batteri Hälsingborg bemannas
"Taklocket" av på fjärde pjäs. Alla utrymmen och funktioner rekonstruerade
för att ge en visuell bild över hur de användes och deras funktion under
Batteri Hälsingborgs beredskapsår 1940-45.
Batteri Hälsingborg blir en stor anläggning med svenska mått mätt. Totalt ingår följande fasta och rörliga enheter samt byggnader i Batteri Hälsingborg under beredskapsåren 1940-1945:
Djuramåsa:
- Fyra pjäsvärn med 15,2 cm kanoner m/40
- Sammanställningsplats
- Fem kulsprutevärn med kulspruta, ksp m/36
- Två luftvärnstorn med 40 mm luftvärnsautomatkanon, lvakan m/36
- Fyra rörliga 20 mm luftvärnsautomatkanoner, lvakan m/40
- Ett skyddsrum för 24 man i anslutning till sammanställningsplatsen
- Ett skyddsrum för 50 man vid baracklägret i skogen
- Ett skyddsrum för 48 man, benämnt "sjukhuset"
- Barackläger inne i skogen
Rydebäck, Domsten och Mölle:
- Rörliga 150 cm strålkastare m/37Ramlösa, Svanebäck och Strandbaden
- ObservationsplatserRydebäck, Pålsjö, Gnetaröd och Mölle/Kockenhus
- MätstationerBatteriet bemannades av följande:
- En batterichef (yrkesaktiv officer/underofficer eller yrkesanställd personal)
- Batteristab, 21 man
- Eldledningsavdelning, 74 man
- Pjäspluton, 75 man
- Strålkastaravdelning, 27 man
- Luftvärnsavdelning, 49 man
- Eldledningspatrull, 9 man
- Batteritross, 16 manTotalt bemannas batteriet av 272 man, alla med placering på Batteri Hälsingborg.
Uppställning på Sture Anderssons gård intill Batteri Hälsingborg.