Batteri Hälsingborg

Batteri Hälsingborg byggs

Den 9 april 1940 förändras tillvaron för Sverige. Danmark och Norge ockuperas. All tidigare militär planering kullkastas. Tidigare krigsfallsscenario har utgått från att hotet är som störst vid sydkusten. Nu ser man tydligt hur risken ökat för ett eventuellt tyskt anfall från Danmark över Öresund in i Skåne.

Torsdag 19 april beslutas att ett fast kustartilleribatteri skall anläggas i Djuramåsa mellan Hälsingborg och Höganäs. Lördag 28 april kommer de första arbetsstyrkorna till den lilla lantbruksbyn och påbörjar arbetet. Skånska Cementgjuteriet har fått uppdraget att bygga batteriet, med förbindelse att anläggningen skall vara stridsduglig inom fyra veckor räknat från den 22 april, d v s söndagen den 20 maj 1940.

För bygget sätter Skånska Cementgjuteriet in en arbetsstyrka på över ettusen (1.000) man, i treskift, dag och natt. Från försvarets sida kommenderas en arbetstrupp med soldater från KA 2, Karlskrona. Utöver dessa soldater kommenderas en bevakningsstyrka bestående av beredskapsinkallade soldater från 1. armékåren. Enligt muntliga uppgifter lär som mest nära 2.000 arbetare och soldater ha varit sysselsatta samtidigt med bygget av den blivande anläggningen.

Den som sätts att leda hela bygget är den legendariske civilingenjören Robert von Bahr.Han har rykte om sig att klara av stora projekt och slutföra dem på utsatt tid. von Bahr drar upp riktlinjerna för hur batteriets viktigaste delar ska färdigställas inom avtalad tid. Hans arbetsstyrka sliter dag och natt med att färdigställa batteriets olika anläggningar. Det berättas om lastbilschaufförer som kör dugnet runt utan att sova, vilket resulterar i olyckor och avåkningar. Alla inblandade i bygget är uppfyllda av samma mål; att färdigställa anläggningen på kortast möjliga tid. Kriget kan komma till Sverige när som helst.

Tisdagen den 5 juni provskjuts batteriets fyra pjäser med vardera fyra barlastade halvpansargranater med laddning 2. Syftet är att funktionstesta pjäserna för att se att allting fungerar utan problem, och det gör det också. Före skjutningen beordrar militären alla lantbrukare att flytta sin boskap från de närbelägna gårdarna till ett säkert avstånd. Alla fönster och dörrar öppnas för att undvika tryckvågsskador på husen. Trots noggranna förberedelser inträffar det två dödsfall. En lantbrukare har glömt två kor som går i en hage i närheten av pjäserna. Vid kanonernas eldgivning chockas de två korna så svårt av pjäsernas ljudstyrka och tryckvåg att de segnar ner och dör på stället. Vidare sprängs alla rutor i ett närbeläget växthus, botten pressas ur en silltunna, stallfönster krossas och en husvägg spricker inne hos en av lantbrukarna.

Torsdagen den 7 juni 1940 anmäler Batteri Hälsingborg ”Klart för strid”. Totalt har det tagit 47 dagar att färdigställa batteriet till stridsdugligt skick, en arbetsprestation svåröverträffad än idag. Batteri Hälsingborg är vid denna tidpunkt ett av de modernaste batterierna i Europa med det nästa Bofors har att erbjuda i pjäser.

Det färdigställda Batteri Hälsingborg slutbesiktigas den 23-24 augusti 1940. Slutbesiktningsprotokollet från den 1 oktober 1940 avslutas med följande rader:

”Då entreprenören utfört sina åligganden med omsorg och raskhet och med berömvärt intresse bidragit till ett gott resultat, hemställer jag, att Marinförvaltningen godkänner anläggningarna.”

 

Batteri Hälsingborgs kanoner

Polen och Tyskland ligger i konflikt med varandra på grund av geografiska intressen. Polen vill ha en naturlig hamnstad mot Östersjön för egen export- och import och betraktar Danzig (Gdansk) som en stad som måste bevakas mot de tyska intressena för staden. För att komma undan problemen med de tyska intressena väljer Polen att bygga en ny hamnstad några få mil väster om Danzig. Den nya hamnstaden får namnet Gdynia och är 1938 Östersjöns modernaste hamn med en omfattande sjö- och handelstrafik.

För att få ett militärt skydd över bukten och kuststräckan mot Östersjön, samt sjövägen mot Danzig och Gdynia, finner polackerna det bäst att uppföra en örlogsbas för den polska flottan. För basens skydd anläggs batterier på den yttersta spetsen av halvön Hel, med uppgift både att skydda Danzig-basen och förstärka Danzigbukten samt Östersjökusten. Kustartilleripjäser till batteriet införskaffas från Bofors, som fått i uppdrag att ta fram en helt ny typ av kustartilleripjäs för det polska kustförsvaret. Fyra stycken 15,2 cm kustartilleripjäser med tillbehör beställs den 20 december 1933, med leverans 1935, till en kostnad av 840.000 kronor. Betalning sker delvis med stenkol till Bofors från polska staten. Batteriets namn blir Batteri Laskowski.

Batteri Laskowskis Boforskanoner var med om andra världskrigets inledning, när Tyskland anföll Polen. Under 32 dagar höll batteriet ställning mot det tyska anfallet, tills polackerna tvingades kapitulera. Batteri Laskowskis soldater fick information om den förestående kapitulationen och förstörde efter informationen artillerieldledningscentralen, pjäsernas kilmekanism och annan viktig materiel. Klockan 11.00 den 2 oktober 1939 kapitulerade Batteri Laskowski. Batteriet var fortfarande fortfarande stridsdugligt vid kapitulationen.

 

Batteri Hälsingborg bemannas

Batteri Hälsingborg blir en stor anläggning med svenska mått mätt. Totalt ingår följande fasta och rörliga enheter samt byggnader i Batteri Hälsingborg under beredskapsåren 1940-1945:

Djuramåsa:

– Fyra pjäsvärn med 15,2 cm kanoner m/40

– Sammanställningsplats

– Fem kulsprutevärn med kulspruta, ksp m/36

– Två luftvärnstorn med 40 mm luftvärnsautomatkanon, lvakan m/36

– Fyra rörliga 20 mm luftvärnsautomatkanoner, lvakan m/40

– Ett skyddsrum för 24 man i anslutning till sammanställningsplatsen

– Ett skyddsrum för 50 man vid baracklägret i skogen

– Ett skyddsrum för 48 man, benämnt ”sjukhuset”

– Barackläger inne i skogen

Rydebäck, Domsten och Mölle:

– Rörliga 150 cm strålkastare m/37

Ramlösa, Svanebäck och Strandbaden:

– Observationsplatser

Rydebäck, Pålsjö, Gnetaröd och Mölle/Kockenhus:

– Mätstationer

Batteriet bemannades av följande:

– En batterichef (yrkesaktiv officer/underofficer eller yrkesanställd personal)

– Batteristab, 21 man

– Eldledningsavdelning, 74 man

– Pjäspluton, 75 man

– Strålkastaravdelning, 27 man

– Luftvärnsavdelning, 49 man

– Eldledningspatrull, 9 man

– Batteritross, 16 man

Totalt bemannas batteriet av 272 man, alla med placering på Batteri Hälsingborg.

 

Vardagsliv på Batteri Hälsingborg

När Batteri Hälsingborg tas i bruk förändras vardagen fullständigt för de som bor i den lilla byn Djuramåsa. Från att ha varit en lugn och fridfull lantbruksbygd, har Batteri Hälsingborg befolkats av närmare 300 glada kustartillerister med mössan käckt på svaj. Trots de stora ingreppen i arrendemark och vardagsliv, är det ingen som klagar. Lennart Andersson, som växte upp på gården intill Batteri Hälsingborgs sammanställningsplats, berättar:

”Jag gick i småskolan på den tiden, militären hade marken vid vägen där jag skulle gå för att komma till skolan. En dag satt jag kvar hela dagen och tittade på allt de gjorde. De skruvade, svetsade och ordnade med allt möjligt. Det var så spännande att jag faktiskt glömde gå till skolan den dagen.”

Djuramåsas fyra kanoner påverkades direkt av sin omgivning. Runt kanonerna bodde fyra flickor, som med tiden blev ganska populära hos kustartilleristerna. Några flickor blir mer omtyckta än andra, vilket ger de inkallade soldaterna en idé, sommaren 1941. Kanonerna ska namnges efter de fyra populäraste skönheterna i Djuramåsa. Det är utbildningsmanskap från KA 2 som tar intitativet. De fyra flickorna är systrarna Sonja och Brita Andersson, som bor intill sammanställningsplatsen, Maja Tellström, snickardottern i Döshult och Asta Larsson, jägmästarens dotter.

Namnen målas på träplattor som sätts upp i pjäsbrunnen till varje pjäs. Pjäsernas namn anammas av alla på anläggningen. Namnen fortsätter föras vidare genom åren, in i kalla kriget, för att till sist påpekas när Beredskapsmuseet ska invigas 1997. Flickornas namn på kanonerna blir till sist så inarbetat att de blir det ”själsliga hjärtat” i Djuramåsa och Batteri Hälsingborg, en motvikt till de militärt officiella benämningarna på respektive pjäs, M 4815-251011.

En vanlig vardag för bemanningen på Batteri Hälsingborg startar 06.00 på morgonen och avslutas 18.00 för de som inte är i tjänst. Vanligtvis befinner sig halva batteristyrkan i fem minuters stridsberedskap, vilket innebär att batteriets fyra pjäser ska vara eldberedda inom fem minuter. Övriga soldater har tillsägelse att inte befinna sig längre bort från förläggningen än att de kan inställa sig till tjänst inom 20 minuter om larmet skulle gå. Under hela dagen sker en kontinuerlig avlösning av vaktposter runt hela batteriplatsen. Vaktpassen är upplagda dygnet runt med vaktpass två timmar, fri fyra timmar, vaktpass två timmar, fri fyra timmar och så vidare, dygnet runt, året runt.

 

Batteri Hälsingborg avvecklas

Många har glömt bort den tid som rådde fram till 1990-talets början. Muren mellan öst och väst. Det stora intresset för svenska militära övningar. Närvaron av främmande u-båtar. KGB. Stig Bergling. Listan kan bli lång över allt som hörde till kalla kriget. Batteri Hälsingborg var med i allra högsta grad, som en central del av det nordvästskånska försvaret under kalla krigets år. Uppgifterna för Batteri HB var att hävda Sveriges neutralitet i händelse av konflikt med främmande makt. Försvarets blickar riktades främst mot dåvarande Sovjetunionen och dess militära allians Warsawapakten.

Batteri HB genomgick omfattande renoveringar och fick modernare vapensystem, för att kunna möta ett eventuellt kärnvapenhot.1982 sköt Batteri HB:s fasta kanoner för sista gången under en stor militär övning. En omfattande renovering för ett antal miljoner kronor skedde under 1988, då bland annat eldledningssystem byttes ut mot modern laserteknik. När östblocket föll 1990 och sedermera Sovjetunionen, föll också Batteri Hälsingborg efter drygt 50 års bevakning av vår skånska kust. Batteriets anläggningar tömdes på sin utrustning och plomberades med betong.

När det gällde batteriets fyra kanoner togs på länsantikvariens inrådan och i samråd med markägaren Gustaf Trolle på Kulla Gunnarstorps Gods ett unikt beslut att låta kanonerna stå kvar, tre i plomberade pjäsvärn och fjärde pjäs, Maja, oplomberad bakom sin stålbeklädda yta. Beslutet bottnade i förståelse för den stora roll batteriet spelat i Sveriges historia under beredskapsåren och under det ”kalla kriget”. Batteri Hälsingborg blev därmed Sveriges enda kvarvarande intakta kustartilleribatteri från andra världskriget med alla kanoner i behåll.